Return to site

HEJ
JACOB HENRICSON

MEDGRUNDARE FRONESIS

Efter att ha jobbat hårt och mycket samt stigit i graderna enligt den klassiska karriärsstegen, landade Jacob Henricson i insikten om att "alla sprang för fort och och letade efter svar". En arbetsvardag där meningsfullhet saknades och där det sällan gavs utrymme att utforska varför. Läs mer om ledaren som lämnade drömjobbet för att följa drömmen och som idag driver ett innovativt ledarprogram, Fronesis, där man sätter människan är i fokus. 
Jacob, du lämnade ett toppjobb som var prestigefullt, högavlönat och ansågs vara framgångsrik i karriären men valde att kliva av  - vad var det som gjorde att du valde att byta bana?

Tanken väcktes redan för några år sedan när jag läste Black Swan av Nicolas Nassim Taleb. Jag hade jobbat med riskhantering i olika former i ett decennium men kände att vi tar oss an frågan på ett alltför kortsiktigt och mekaniskt sätt. Nassim Taleb satte ord på min känsla och öppnade dörren till många tankar. Ju mer jag klättrade i karriären desto tydligare såg jag att vi inte bara hanterar risk som en fabrik, utan även vanlig arbetsledning. Sen var det väl en hyggligt klassisk 40-årskris som fick mig att ta steget. Som Nassim Taleb har uttryckt det så är de tre mest beroendeframkallande sakerna i världen heroin, socker och fast månadslön. Jag bytte jobb men behöll frun. Eller hon behöll mig.

Med hänvisning till vår samhällshistorik och befintliga struktur, vad skiljer dagens förväntade ledarskap och motivation från förr?

Jag tror i grunden att vi är samma grottmänniskor som klättrade fram ur grottorna efter inlandsisen drog sig tillbaka för 10.000 år sedan. Jag tror att mänsklig utveckling är en pendelrörelse snarare än en process. Det som har förändrats är framförallt teknologin, som skapar nya utmaningar och förutsättningar och ställer andra krav på individer och ledare. Vi har också en situation där de flesta svenskar växer upp i ett välstånd som saknar motstycke i historien. Då har vi möjlighet att söka vår egen väg snarare än att oroa oss för krig och svält på daglig basis. Det påverkar motivationen.

Hur ser det skifte ut som du tillsammans med många andra har identifierat?

Mer kommunikation ger större möjligheter att kontrollera information och stora organisationer. År 1900 var Stora Kopparberg det enda företag i Sverige som hade mer än 2000 medarbetare. Idag har Volvo, Ericsson med flera över 150.000 anställda och verkar globalt på daglig basis. Det utmanar vårt traditionella sätt att göra saker på. Sen har andelen “enkla” jobb konstant minskat i Sverige under 150 år och de som finns kvar är typiskt service- eller kunskapsarbete. När man jobbar med hjärnan finns det ingen direkt koppling mellan antalet timmar man är på arbetsplatsen och vilket resultat man når. Men den omställningen har vi inte lärt oss att hantera ännu på något bra sätt.

Vad skulle du säga är och kommer att bli framtidens utmaningar gällande ledarskap?

Jag tror att många av utmaningarna är exakt de samma som de alltid har varit. En god ledare bryr sig om sina anställda och medmänniskor, har visioner, kommunicerar, är påläst, kunnig och rättvis. Så har det alltid varit. Sedan industriella revolutionens utbrott har vi dock lagt oss till med en ledarstil som till viss del bortser från betydelsen av den enskilda människan. Genom mätbara mål och morot-piska-incitament har vi kunnat åstadkomma fantastiska resultat och därför är den metoden, som jag kallar “mekanisk ledning” väldigt etablerad och utbredd. I takt med att de enkla jobben försvinner och komplexiteten ökar blir det dock viktigare att leda människor som människor, inte maskiner, och då måste vi tänka om. Det finns många intressanta exempel på företag som har lyckats med det, men inte så mycket skrivet om hur de har lyckats. Där ligger mitt intresse.

Vad ser du för andra incitament, utöver monetära belöningar eller titlar, skulle kunna stärka och underhålla motivationen hos medarbetare?

Jag tror att det finns “tråkiga jobb” (jag har själv haft många i mina yngre dagar) där sammanhållningen med kollegor, pengar och titlar är viktiga för att kompensera bristen på mening och personlig utveckling. Men jag tror också att vi får fler och fler “roliga” jobb där man kan vara kreativ, ansvarsfull, utforskande och stolt över det man gör. Såna jobb tror jag är motiverande i sig själva. Sen kan man inte bortse från “hygienfaktorer” som lön, status, trygghet etc. Finns det för litet så blir det en sten i skon som stör motivationen, men över en viss gräns skapar det inte mer motivation.

Vad tror du att vi kommer att få se för trender i näringlivet framöver? 

Vissa saker kan man gissa baserat på nuvarande trender:

  • Mer detaljerad compliance (olika sorters lagkrav), vilket är trist för det driver på tanken om att man kan kontrollera fram resultat uppifrån och ner. Förr eller senare kommer en motreaktion.
  • Cybersecurity kommer sannolikt att vara en “game-changer” som tvingar oss att tänka om många saker i samhälle och affärsliv. Jag tror dock att det kommer att gå gradvis snarare än en “big bang”.
  • Sen kan man prata om big data, cloud osv, men jag tror att vi kommer att se en “svart svan” (extremt osannolik händelse) inom kort som påverkar näringslivet mycket. Vad det blir vet jag förstås inte, men det finns gott om kandidater, både positiva och negativa. 
Genom dina nuvarande föredrag och möten - vad har du samlat på dig för insikter och lärdomar?

Det finns ett stort intresse för att leda baserat på “tillit”, men åsikterna varierar mycket kring vad det innebär och hur man gör det. Fokus ligger ofta på attityder, men det som fungerar bra i en ledningsgrupp kan snabbt tappas bort när man “kaskaderar” det ner i organisationer där folk mäts och följs upp på klassiskt vis. Typiska symptom på när det finns ett gap mellan ledningens (goda) intentioner och strukturerna är att engagemanget går ned, personalen klagar på dålig kommunikation från ledningen och kräver “tydligare rollbeskrivningar”.

Sen har jag sett att när det går bra och företaget växer är det lätt att prova en massa kreativa metoder, men när krisen kommer (t.ex. i form av stämningar, förluster eller investerarkrav) så tar man gärna fram excelbladet och börjar genomdriva klassisk mekanisk ledning igen. Idag ses Google som superkreativt, för 15 år sedan var det Microsoft.

Vad gör ni på Fronesis för att förändra organisationslivet?

Vi skriver och föreläser, samtidigt som vi jobbar som konsulter till företag och organisationer som är intresserade av att utforska en annan typ av ledning tillsammans med oss. Detta är lika mycket ett privat forskningsprojekt för mig som det är en födokrok.

Om du fick välja tre personer att sitta tillsammans med vid ett dukat bord, oavsett från vilken tidsepok, vilka skulle det vara?

  • Leo Tolstoj
    Läser just nu “Krig och Fred” och är trollbunden. Hans tankar om allt från personlig utveckling till meningen med livet till varför krig uppkommer känns så klartänkta att jag blir nyfiken på personen bakom. Dessutom hade han känsla för människor också. Vilken ovanlig kombination!
  • Georg Henrik von Wright
    Den enda filosofen som imponerade på Wittgenstein och som dessutom verkar ha varit trevlig. Han beskrev sig själv som “skeptisk optimist”, vilket jag själv tycker att jag är också. Det går att göra saker bättre, men det är banne mig inte enkelt.
  • Drottning Victoria av England
    En urstark person som styrde världens största imperium under den viktigaste delen av den industriella revolutionen. Dessutom kvinna i männens tidsålder. Hur tänkte hon kring ledning, förändringar och världen i stort?
Stort tack Jacob och varmt lycka till framöver!
All Posts
×

Almost done…

We just sent you an email. Please click the link in the email to confirm your subscription!

OKSubscriptions powered by Strikingly